Var gick det snett?

Åkte med Jocke till Ulrisehamn för att testa nya skidor inför resan till alperna. Mina Rossignol S7 BC funkade förvånandsvärt bra i pisten, även om det inte är samma grepp och stabilitet som i Mantran. Solen sken och backarna var bra. Så det var väl inte så mycket som gick snett.


Jocke var nöjd med sina nya Salomon Gun.


Upp på kant och pressa är melodin om man ska få dessa skidor att fungera i pisten.

Halva priset

La vantarna på ett par Rossignol S7 BC idag. Halva priset hos Sport Spec. Följde med en Look Din 18 bindning, men jag vågade inte ta den då den börjar på 10 och jag bara väger 72 kilo. Det fick bli en Din 15 som börjar på 8. Kommer i fortsättningen endast köra baklänges...

Premiär med stighudar

Jag hade hyrt utrustning kvällen innan för att kunna gå på stighudar för första gången. Vi utgick från Brévent där vi tog liften upp så långt vi kunde komma. Det var fler grupper som gick samma väg första stigningen. Kändes ovant, speciellt i vändningarna när det blev lite brantare. De andra i gruppen var redan vana att gå på tur. Efter första stigningen skråande vi en ganska lång bit för att sedan påbörja en andra lite längre stigning. Var genomblöt av svett när vi kom upp på toppen. Fodrade skidbyxor är ingen hit när man går på tur. Efter lunch fick vi ett härligt åk ner mot Vallorcine.

Ski in the sky

Den Italienska skidorten Pila har som slogan "Ski in the sky". Man tar liften upp mitt i stan som transporterar en upp i bergsmassivet. Systemet har ca 15 liftar och vi kommer upp på dryga 2500m. Vi nöjer oss inte med det utan går sedan i 15-20 minuter för att komma åt öppna ytor med lössnö. Snön är lite mer vindpåverkad och ger mer motstånd. Kräver lite mer fart och ibland en sund bakåtvikt för att inte spetsarna ska fastna. Fick båda jag själv och vår guide Mike erfara. Här finns även riktigt rolig skogsåkning.

Puder och italienskt Kaffe

Courmayeurs toppliftar hade varit stängda några dagar för lavinfaran. Nu stod vi här i kön för att åka den lilla kabinen upp mot toppen. Det var många feta lagg i kön, flera Kuros och vår guide Mike hade sina pontoner. Fick nästan lite mindervärdeskomplex med mina Mantra skidor. Men vilken skidåkning det blev. Perfekt snö och full lampa. Italienarna fick visserligen för sig att ta tidig lunch och stänga översta liften men vi (våra guider) lyckades ändå hitta otroligt bra åk som innehöll både öppna fält och skogsåkning. Jag var alldeles för ivrig och kom i för hög fart över en konvex sluttning där jag inte såg droppet. Slutade med att jag tumlade ett par varv och fick gå en bra bit för att hämta skidorna. Det italienska kaffet smakade bra efter lunchen.